2014-03-21

Öppet brev till regeringen om 700-bandet

Under förmiddagen har SVT:s vd Eva Hamilton, SBS Discoverys vd Jonas Sjögren och jag skickat ett öppet brev till regeringen angående beslutet att avveckla delar av marknätet för tv-sändning. Brevet lyder som följer:

--

Till:
Statsminister Fredrik Reinfeldt (M)
Näringsminister Annie Lööf (C)
Socialminister Göran Hägglund (KD)
Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

För kännedom:
IT- och energiminister Anna-Karin Hatt
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth
Ordförande Konstitutionsutskottet Peter Eriksson
Ordförande Kulturutskottet Gunilla Carlsson

Magnus Larsson, MRTV
Göran Marby, PTS
Åsa Sundberg, Teracom

 

Öppet brev angående beslutet att minska utrymmet för tv-sändningar i marknätet

Vi, undertecknande, är djupt oroade av den process som regeringen initierat genom beslutet att avveckla tv-sändningarna i marknätets så kallade 700-band redan till den 1 april 2017. Ett beslut som nu lett till att Myndigheten för radio och TV utannonserat att man kommer att utgå från att det från och med den 1 april 2017 bara kommer att finnas fem sändarnät tillgängliga för tv-sändningar, trots att det enligt Teracom finns möjlighet att frigöra ett sjätte sändarnät.När bara en månad återstod innan samtliga kommersiella sändningstillstånd för tv löpte ut och nya skulle tilldelas, fattade regeringen beslut om att avveckla en stor del av utrymmet för marksänd tv i Sverige. Resultatet av beslutet innebär stora nackdelar för såväl tittarna som medieföretagen – och i förlängningen också för produktionsbolagsmarknaden och upphovsmän. I praktiken slår ett antal konsekvenser in redan 1 april 2014, det vill säga en dryg månad efter regeringsbeslutet.

Vi är förbluffade över den brist på genomlysning av beslutet som förevarit och över den bristande kännedom som tycks råda om konsekvenserna för Sveriges mediebolag. Vi menar därtill att den nu inledda processen är både rättsosäker och odemokratisk. Beslutet har olika konsekvenser för olika delar av marknaden: 

1) För de kommersiella tv-företagen, som för fyra månader sedan ansökte om sexåriga tillstånd är situationen rättsosäker. Utan klara besked om vilka villkor som ska gälla för SVT och utan säker vetskap om huruvida de får tre- eller sexåriga tillstånd, så har de förväntats att på några dagar räkna om sina investeringskalkyler i grunden och ta ställning till en situation som lagstiftaren bara sagt ska inträffa om det finns särskilda skäl. Regeringens senfärdighet att fatta beslut i 700-bandsfrågan kan knappast vara ett sådant skäl, när alla fakta legat på bordet sedan september 2013. Om beslut tas enligt plan kommer de som eventuellt förlorar sina tillstånd att ha tre dagar på sig att upphöra med verksamheten. Det kan inte anses demokratiskt försvarbart.

2) De kommersiella kanalerna tvingas enligt förslaget migrera till ny teknik. Det innebär att väldigt många som tittar via marknätet eller har en tv i fritidshuset som tar emot marksändningarna, år 2017 förlorar möjligheten att ta emot kommersiell tv om de inte skaffar sig en ny box eller tv. För kanaler som TV4, som konkurrerar med SVT om tittarna, innebär detta en kraftfull nackdel. En del av befolkningen kommer sannolikt hamna i en situation snarlik den före 1991, då de bara kommer att ha SVT:s kanaler att välja på. Detta slår mot mångfalden i det svenska tv-landskapet. Den uppkomna situationen är helt oberedd: Det finns inga förarbeten som tar hänsyn till den nu uppkomna situationen. 

3) SVT och UR har med bara några dagars varsel givits ett val mellan tre grundläggande alternativ.
1) Ta initiativ till en forcerad migrering av public service-sändningarna till 2017. SVT har som enda part möjlighet att vägra migrera till ny teknik. Alternativet innebär att SVT både skulle ta ansvar för beslutet att hundratusentals hushåll skulle behöva skaffa ny utrustning i hemmet för att se public service och att marknätet skulle utsättas för extrema påfrestningar. Migreringen skulle därutöver kosta betydande belopp. SVT kan omöjligen ta ansvar för detta utan hänvisar till sin rätt att inte migrera redan 2017.
2) Acceptera radikalt ökade distributionskostnader för samma utbud, medel som tas från programproduktion. Kostnaden är beroende av i vilken utsträckning de kommersiella bolagen väljer att ligga kvar i marknätet, men även i bästa fall handlar det om hundratals miljoner kronor under tillståndsperioden – pengar som skulle ha använts till program.
3) Sänka kvaliteten på sändningarna, det vill säga upphöra med HD-sändningar per den 1 april över samtliga plattformar utom satellit. I detta läge minskar merkostnaderna och programutbudet kan upprätthållas (men med sämre bildkvalitet).

I alla tre fallen är resultatet att tv-avgiftsbetalarna får mindre valuta för tv-avgiften. Det är svårt att se att inte förtroendet för public service och regeringens mediepolitik kommer att drabbas. Genom 700-beslutet har förutsättningarna för SVT:s verksamhet ändrats på ett sätt som står i strid med det beslut om SVT:s sändningar 2014-2020 som fattades i bred enighet av åtta partier i riksdagen så sent som i november. SVT vill också påminna om att det var en liknande process som ledde till att finländska Yle försattes i en akut ekonomisk kris och Finlands tv-licenssystem havererade.

4) Det är anmärkningsvärt att regeringen inte med en rad i beslutet kommenterar det faktum att hundratals miljoner kronor årligen, om inga åtgärder vidtas, kommer att föras bort från svensk innehållsproduktion, inom såväl public service som kommersiella bolag. Vi noterar att förändringarna kommer att slå särskilt hårt mot de mediebolag och kanaler som har en mer omfattande svensk produktion. Ingenstans kan vi hitta en analys av hur detta slår mot svensk medieindustri.

5) Regeringen har initierat en process som skapar en akut kris för marknätet. Man har dessutom hittills avvisat den möjlighet som finns, och som både Teracom och PTS pekat på, att underlätta omställningen genom att garantera ett sjätte sändarnät för tv i bandet under 700 mHz. Regeringen har således satt igång en process som kan få kraftiga följdverkningar för det svenska medielandskapet. Balansen mellan olika distributionsformer och mellan innehållsleverantörer och distributörer riskerar att ändras i grunden. Mediebolagen hamnar i en beroendeställning till de ledande telekombolagen, som dessutom aviserat att de avser att börja ta betalt för mediebolagens möjligheter att förmedla sitt innehåll över nätet. Om marknätet nu blir mindre attraktivt för de kommersiella tv-bolagen, så innebär det i förlängningen att det inte längre finns någon möjlighet att förmedla tv-innehåll fritt i Sverige.

Mot bakgrund av de ovan beskrivna konsekvenserna kan vi inte acceptera premissen att det är nödvändigt att forcera ett frigörande av 700-bandet. Det var just de kraftfulla negativa effekterna för tv-marknaden som fick oss, regeringens expertmyndigheter, Teracom, samt en rad andra att avråda en forcerad process med en treårig avveckling av tv-sändningarna.

Vi delar övertygelsen om att våra tjänster behöver nå ut via ett utbyggt bredbandsnät. Därför vill vi bidra till att skapa goda förutsättningar för en stark digital IT-infrastruktur som bygger på en kombination av broadcast och bredband, såväl mobilt som fast. Det är fullt möjligt att frigöra frekvenser till telekom 2020 genom en ordnad process med tv-industrins medverkan. Det fanns en modell som skulle tillgodose både tv-branschens och telekombranschens behov, något som är nödvändigt: det finns inom överskådlig tid inte en chans att de mobila bredbandsnäten ska kunna bära samhällets behov av tv.

Regeringen kan rimligen inte ha förutsett konsekvenserna av beslutet som nu visar sig vara kraftigare än väntat. Vi undertecknande uppmanar därför regeringen att tänka om eller att omedelbart redogöra för den plan som vi hoppas finns för att hantera den akuta situation som branschen hamnat i som en konsekvens av regeringens beslut.                       

Eva Hamilton, vd SVT

Casten Almqvist, vd TV4-Gruppen

Jonas Sjögren, vd SBS Discovery

Senast uppdaterad: 2014-03-21

Casten Almqvist

TV4-historia: Tillträdde som vd för TV4-Gruppen i december 2011.

Innan dess: Tidigare vd för Dagens Industri, och för affärsområdena Bonnier Business Press och Bonnier Digital. Har också varit producent och partner på Strix Television, vd för TV3, TV6 och ZTV, vd för reklambyråkedjan McCann-Erickson i Sverige samt producent på SVT och journalist på Radio Stockholm.


För att prenumerera på ett RSS-flöde när du använder Chrome som webbläsare behöver du ett plugin-program. Ladda ned det via Chromes hemsida eller använd en annan webbläsare.