2016-09-05

En höst med många viktiga mediefrågor och vägval

För de allra flesta har vardagen nu vänt åter. Sommaren gör sig förhoppningsvis påmind som en känsla av att vara utvilad, redo för hösten. Och är man i mediebranschen är det nog bra att vara både utvilad och redo. För hösten lär innebära många utmaningar. Men också möjligheter.

När den sista sommarmånaden nu gått över i den första höstmånaden vill jag dela några tankar kring saker som hänt under sommaren, och på ett eller annat sätt rör media, journalistik och yttrandefrihet. Några av dem noterade jag från hängmattan, andra i efterhand. Och det kan ju vara så att det finns fler än jag som varit så ned- och avkopplade i sommar att man händelsevis missat åtminstone någon av dem …

 

Turkiet, yttrandefriheten och medierna
Redan i våras visade Turkiet att man inte gav mycket för den yttrandefrihet som svenska medieföretag står upp och kämpar för, när den turkiska ambassaden i Stockholm utövade påtryckningar mot TV4 att inte sända dokumentären Seyfo 1915 - Det Assyriska folkmordet. TV4 sände den naturligtvis, men tyvärr var det här beteendet bara en föraning om vad som väntade. Efter det turkiska kuppförsöket nyligen har ett stort antal medier stängts ned, journalister och oppositionella avskedats och fängslats. Det här är händelser som är ovärdiga en demokrati. Och som med rätta fördömts av dem som värnar yttrandefrihet och demokrati. Bland annat krävde ett flertal ledande svenska publicister att svenska politiker agerar. Det här är en oerhört viktig fråga. Vilken väg Turkiet väljer, och om EU och resten av världen kan få Turkiet att agera som en demokrati, det återstår att se.

 

Dags för politiken att agera mot piracy
Att piracyn är ett stort problem för svenska kreativa näringar är välkänt. Ändå har politiken undvikit att agera, vilket för alla som verkar i branschen är obegripligt. I somras publicerade undersökningsföretaget Black Market Watch en rapport som måhända sprider visst ljus kring varför exempelvis nätoperatörerna i Sverige är så ovilliga till att göra det de kan för att hindra den illegala spridningen, på samma sätt som de gör i många andra europeiska länder. De tjänar nämligen enorma pengar på den. Bara de svenska operatörerna tjänar uppskattningsvis mellan 1,5 och 2 miljarder kronor årligen, och därutöver gör också stora sökmotorer, betalningsförmedlare och mindre nogräknade annonsörer pengar på piracyn. I en debattartikel på DN i somras skriver Black Market Watch om det här, och kräver att politiken ska agera. Allt annat vore faktiskt helt orimligt.

 

Sommar-OS för alla?
För andra gången sände MTG/Viaplay OS, som nyligen avslutades med stora svenska framgångar. Men det passar inte alla. Bland annat kampanjade Lasse Kronér och Jonas Sjöstedt för att staten ska införa regler för att OS – och ett antal andra sportevenemang – ska hamna i kanaler som ”alla” kan se, läs SVT och TV4. Men Kronér och Sjöstedt får också hårt motstånd från många håll, och ifrågasättanden kring varför staten ska reglera en marknad som faktiskt fungerar. Varför ska ett antal aktörer missgynnas och varför ska idrottsförbund hindras från att själva få bestämma över sina egna rättigheter? Och varför ska allmänna medel läggas på sådant som ändå kommer alla till dels genom antingen fri-tv för att se de största händelserna, eller abonnemang för att kunna ta del av allt? Vilket man verkligen kunde nu från MTG:s OS-sändningar. Vi på TV4 borde ju tycka att det är toppen om staten bestämde att vi (eller SVT) skulle få visa den typen av evenemang eftersom vi skulle gynnas? Men nej. Det här är ett tydligt exempel på sådant som staten och politiken ska hålla sig borta ifrån. Vilket också bevisas av att MTG/Viaplay än en gång förvaltat OS-rättigheterna på ett utmärkt sätt, och att miljoner svenskar tagit del av de svenska framgångarna.

 

Medierna om hur redaktionellt utrymme går att köpa i SVT
Precis när många gick på semester kom Sveriges Radios så viktiga mediegranskande program Medierna med ett sensationellt avslöjande. Man visade genom ett idogt grävande att det går att köpa redaktionellt utrymme i SVT. Det vittnade en rad medverkande om som i SVT:s matlagningsserie En tysk, en fransk och en husman betalat för att få exponering/reklam i programmet. Det här är naturligtvis helt mot alla principer om att SVT ska vara oberoende av kommersiella intressen, och kastar bränsle på elden för dem som hävdar att SVT har ett kommersiellt tänk och erbjudande, ett agerande som dessutom försvårar för kommersiella medier att få annonsörer att köpa utrymme hos just dem. Och efter att initialt ha hävdat just sitt oberoende och att allt gått rätt till i programmet, så visade Mediernas granskning med all önskvärd tydlighet att så inte var fallet. Strax efter granskningen stoppade SVT dessutom serien Tidsoptimisterna, som producerats av samma produktionsbolag, för att reda ut om det förekommit redaktionell försäljning även här. Återstår att se vad som kommer fram från den granskningen.

 

Com Hem vill köpa Boxer, men vad betyder det för marknätet och tittarna?
I början av sommaren kom också en annan stor medienyhet. Com Hem, den klart största distributören/operatören av tv-tjänster i Sverige, vill köpa statliga Boxer av likaledes statliga Teracom. Och Teracom vill gärna sälja. Com Hem har varit överraskande öppna med att man gör det här för att accelerera sin expansion – och därmed intjäning – på villamarknaden och flytta kunder från marknätet till fiber. Under sommaren beslutade Konkurrensverket att inleda en fördjupad granskning av förvärvet och dess konsekvenser, bland annat hur köpet av Boxer skulle påverka Com Hems redan starka ställning när det gäller att sätta villkoren på marknaden, och i förlängningen också hur det skulle påverka slutkonsumenterna. Men det finns också andra politiska och demokratiska aspekter av den här frågan. I princip skulle ett politiskt ja till affären innebära att en riskkapitalägd och kommersiell betal-tv-operatör utan reglerade skyldigheter i praktiken skulle kunna överpröva den tillståndsgivning som skett för att säkra ett brett och kvalitativt utbud för tv-tittarna runtom i hela landet. Det är en helt ny situation. Så frågan är vad politiken egentligen vill med marknätet, hur förutsättningarna för tillståndshavarna som finns i dag förändras, och vilka garantier politiken har för att en strikt kommersiell ägare tar samma ansvar för marknätet och tv-tittarna som Boxer tagit? Det har inte regeringen lyckats förklara. Trots att man förra veckan gav sitt klartecken till affären, under förutsättning att Konkurrensverket också gör det. Mycket som kan stå på spel här, både för Com Hem, aktörerna på mediemarknaden som i stor utsträckning befarar att det här kommer påverka dem negativt, och inte minst för tv-tittarna.

 

Stampen, Mittmedia, framtiden och medieutredningen
Att medierna står inför många utmaningar visar väl ju inte minst turbulensen kring Stampen och Mittmedia. Den pågående rekonstruktionen av Stampen och Mittmedias ”scenariodiskussioner” om framtiden har berört och upprört många, inte minst publicister och journalister. Det är självklart oerhört viktiga frågor som nu tas upp av dem. Hur säkras framtidens journalistik? Hur skapar man sunda villkor för alla typer av svenska medier på en globalt utsatt marknad där Facebook och Google äter alltmer annonsintäkter, inte skapar något som helst eget innehåll och inte heller betalar någon skatt? Hur säkrar man i det läget att medborgarnas kan hålla sig informerade? Och hur stärks demokratin? Men jag förvånas samtidigt över att flera publicister och tyckare så lättvindigt avfärdar alla tidigare försök att ställa om till en digital värld, hitta nya affärsmodeller och vägar för journalistiken att nå användarna som felaktiga. Och att det är fel det som görs nu också. Men om bara staten skulle ställa hårdare krav och kunna styra och reglera medierna så hade allt löst sig. DN:s Po Tidholm och Björn Wiman har båda varit inne på den här typen av resonemang. Det tror jag inte på, det är att göra det för lätt för sig. Den digitala transformation som pågår tvingar medierna att anpassa sig. Och det kommer de att göra. Men självklart måste också mediepolitiken hänga med och inse vilka utmaningar som finns, vad som hämmar en sund utveckling, och vad som skulle gynna svenska medier. Med det sagt går det knappast att komma ifrån att ett av höstens allra viktigaste datum är den 7 november. Det är då Anette Novaks medieutredning presenteras, en utredning många sätter stora förhoppningar till och som många hoppas på allvar ska ta sig an de utmaningar som mediebranschen, journalistiken och i förlängningen demokratin står inför. Men jag tycker också det är viktigt att komma ihåg att förändringarna och utmaningarna faktiskt också rymmer möjligheter - för den som vågar och lyckas.

Magnus

Senast uppdaterad: 2016-09-05

Magnus Törnblom

Pressansvarig corporate

TV4-historia: Började på TV4 som pressinformatör 2001, har vikarierat som presschef och har haft nuvarande roll sedan 2009.

Innan dess: Jobbade tidigare på Granskningsnämnden för radio och tv.

Viktigaste mediefrågan: Det finns många hot mot mångfald, yttrandefrihet och mediers oberoende i dag. Den strukturomvandling vi just nu befinner oss i tvingar de fristående och kommersiella medierna – som utgör majoriteten av våra medier – att utveckla nya tjänster och affärsmodeller. Att ge dessa fristående medier goda förutsättningar att verka och utvecklas är avgörande för att vi ska fortsätta ha en så mångfacetterad och kvalitativ mediemarknad och journalistik som vi har i dag.


För att prenumerera på ett RSS-flöde när du använder Chrome som webbläsare behöver du ett plugin-program. Ladda ned det via Chromes hemsida eller använd en annan webbläsare.