2017-09-20

Orimlig, otidsenlig och godtycklig tv-reglering i ett nytt medielandskap

I helgen blev jag intervjuad av Sveriges Radios utmärkta mediemagasin Medierna. Inslaget handlade hur kommersiella varumärken exponeras i tv. Och hur olika bedömningarna kan vara om vad som är okej och vad som inte är det.

Inslaget sätter tydligt fingret på problemen med den otidsenliga reglering som finns av svenska medier i allmänhet och svenska tv-medier i synnerhet. Och på en lika otidsenlig tillämpning av reglerna.

I inslaget exemplifieras detta med att Medierna berättar om ett inslag i SVT:s morgonsändningar nyligen, där Apple-varumärket omnämndes ett 30-tal gånger och visades i bild ett stort antal gånger. Medierna undrade hur det kunde komma sig att detta kan vara okej (och då ska jag säga att detta inslag inte (ännu i alla fall) är granskat av Granskningsnämnden) – medan ett inslag i TV4 där Twitterlogotypen visades fem gånger i samband med en tittartävling i fotbolls-VM fälldes av nämnden, och nyligen också av Förvaltningsrätten, vilket bland annat DN skrivit om.

Det är ju en högst befogad fundering.

Som jag säger i inslaget delar TV4 inte Granskningsnämndens bedömning om att Twitter ”otillbörligt gynnats” i sändningarna. Granskningsnämnden var för övrigt inte enig i sitt beslut. Ett par av ledamöterna i nämnden ansåg – precis som TV4 – att inslaget skulle frias och att det var rimligt att presentera tävlingen som skett. Men vi fälldes alltså, och nu har även Förvaltningsrätten sagt sitt. Och de går på nämndes linje.

Varför tycker vi då att det här är orimligt?

Sociala medier är en del av människors liv. Det är också en viktig del av hur medieföretag och andra kommunicerar med och når sina användare, kunder, tittare och läsare. Det kan man naturligtvis tycka vad man vill om, men det är ett faktum också för oss på TV4, och mycket av den tittarinteraktion som sker i dag äger rum på sociala medier. Vi anser då att vi rimligen också måste få omnämna det i våra program, särskilt som det i det här fallet var en integrerat tävlingsmoment i sändningen.

Jag skulle säga att vi har hanterat Twitter på samma sätt som du kan se Twitter, Facebook eller andra sociala plattformar återges i redaktionella sammanhang i vilket annat medieslag som helst. Och allt annat vore ju märkligt. Varför skulle TV4 inte få göra samma saker som andra medieslag får göra? Varför skulle det som är relevant för andra medier att göra i sin dialog med användarna inte vara okej att göra för TV4?

För det blir ju konsekvensen – och det här är problematiskt. På en mediemarknad där globala jättar som inte producerar något som helts innehåll kapar åt sig majoriteten av de digitala annonspengarna och skyndsamt för ut dem till lågskatteländer utan att bidra till den svenska ekonomin, måste förståelsen öka för att ge svenska medieföretag bättre förutsättningar. Inte sämre. För det är vad den här typen av regler och beslut innebär. Att vi får en annan måttstock att förhålla oss till än konkurrenterna.

Där ligger orimligheten.

Men det här är en publicistisk principfråga för oss. Vi måste som utgivare själva få avgöra vad som är relevant att visa för våra tittare och användare för att ge dem en relevant och bra upplevelse.

Sedan är det ju något av en ironi att vi fälls för att ha gynnat Twitter genom en logga i sändningen samtidigt som vi har licensfinansierade SVT dagligen förser både Facebook och Google med innehåll och därmed på riktigt gynnar dem med både innehåll och data som ytterligare stärker deras position och agenda. Men det tar vi i ett annat blogginlägg ...

Magnus

Ps. För den intresserade har jag även tidigare skrivit om hur den svenska regleringen är otidsenlig, stelbent och leder till ett slöseri med skattemedel. Ds.

Senast uppdaterad: 2017-09-20

Magnus Törnblom

Presschef corporate

TV4-historia: Började på TV4 som pressinformatör 2001, har vikarierat som presschef och har arbetat med corporate communications sedan 2009, som presschef sedan 2016.

Innan dess: Jobbade tidigare på Granskningsnämnden för radio och tv.

Viktigaste mediefrågan: Det finns många hot mot mångfald, yttrandefrihet och mediers oberoende i dag. Den strukturomvandling vi just nu befinner oss i tvingar de fristående och kommersiella medierna – som utgör majoriteten av våra medier – att utveckla nya tjänster och affärsmodeller. Att ge dessa fristående medier goda förutsättningar att verka och utvecklas är avgörande för att vi ska fortsätta ha en så mångfacetterad och kvalitativ mediemarknad och journalistik som vi har i dag.


För att prenumerera på ett RSS-flöde när du använder Chrome som webbläsare behöver du ett plugin-program. Ladda ned det via Chromes hemsida eller använd en annan webbläsare.