2016-05-03

Svenska publicister i upprop för att säkra nätneutraliteten

I dag skriver 27 av Sveriges ledande publicister ett gemensamt upprop där regering och riksdag uppmanas att agera för ett öppet och fritt internet, lika för alla.

Uppropet är föranlett av den uppgörelse som statligt ägda Telia nyligen gjort med Facebook. En uppgörelse som ger Facebook en gräddfil i Telias nät och distribueras Facebook gratis medan andra aktörer kostar pengar. Det här är ett hårt slag mot svenska medieföretag, det hotar nätneutraliteten, och därmed också yttrandefriheten.

Som uppropet visar finns tyvärr finns en lång rad frågor som politiken inte förmått agera på i en värld där medierna gått online. Ytterligare en fråga som kan adderas till denna lista är bristen på handlingskraft när det gäller det växande problemet med piracy, som slår hårt mot hela den kreativa svenska näringen.

Dags för politiken att agera alltså. Nedan följer uppropet i sin helhet.

Magnus

--

Svenska publicister i upprop: Telias uppgörelse med Facebook ett slag mot svenska medieföretag

Idag, på världsdagen för pressfrihet uppmanar vi, företrädare för Sveriges ledande medieföretag, regering och riksdag att agera för att säkra ett öppet internet, lika för alla. Detta mot bakgrund av det samarbete som statligt ägda Telia inlett med den globala mediejätten Facebook och som i förlängningen riskerar svenska mediebolags möjligheter att nå ut till vår publik, allmänheten.

Statliga Telia har inlett ett intimt samarbete med globala mediejätten Facebook. Uppgörelsen innebär att Facebooks tjänster distribueras gratis för användaren, till skillnad från innehållet från andra medieföretag. Även om kundens surfpott tagit slut, och resten av internet stängts, är det möjligt att läsa publiceringar på Facebook – däremot inte från svenska medieföretag.

Detta är en direkt attack på nätneutraliteten och det är knappast någon slump att det sker två veckor innan ett nytt europabrett regelverk träder i kraft som ska värna ett fritt internet, lika för alla.

Nätneutralitet innebär att trafik på internet ska behandlas lika – ingen ska kunna köpa en ”gräddfil”. Trafik ska inte prioriteras, blockeras eller begränsas. Ingen får diskrimineras – vare sig positivt eller negativt. Ändå är det just det som sker.

I år firar den svenska tryckfriheten 250 år. Vi har en historia att vara stolta över. Frågan är om vi kommer vara lika stolta i framtiden. Sverige har inte tagit ledningen i att säkra yttrandefriheten i det nya medielandskapet. Politiken har inte följt med när medierna flyttat online. Vi ser det på område efter område: I arbetet med att stötta mediebolagens it-säkerhetsarbete, i straffmomsen på tidningar digitalt, i undfallenheten inför de globala jättarnas skatteplanering, i frågor som rör utbyggnaden av en kraftfull IT-infrastruktur och i detta fall, i att säkra regler om allas lika värde på internet.

Telias uppgörelse med Facebook är ytterligare en spark mot svenska medieföretag. Det är ett försök att testa och tänja gränserna för vad telekombolagen får göra när det gäller att styra innehållet på nätet. Juridiskt är Telias agerande i en gråzon. En medveten provokation mot tanken om ett öppet internet. Om den här typen av affärsmodeller tillåts tvingas Sveriges publicister att köpa sig plats i näten eller göra upp med digitala jättar som Facebook.

Det som skapas är ett självspelande piano. En dominerande aktör i mediebranschen (Facebook) gör upp med en dominerande aktör i telekombranschen (Telia). Facebook får därmed ett försprång gentemot alla andra medieaktörer som är beroende av internet och Telia får ett försprång gentemot andra telekombolag. Resten av branschen måste i förlängningen rätta sig efter två dominanter styr förutsättningarna för publicistiken.

Tänk vilket försprång BMW skulle ha om biltillverkaren kunde göra en deal med Trafikverket som innebar att bara BMW-bilar fick köra i bussfilen eller slippa trängselavgifter och trafikskatt!

Men kan inte kunden få välja om den vill få fritt Facebook eller inte? Nej, på samma sätt som vi inte heller tillåter vissa personer att mot en avgift till Trafikverket köra i bussfilen. Med Facebookmodellen uppmuntras telekombolagen att tvinga över alltfler kunder till den styrda miljön av utvalda tjänster. Det blir i förlängningen mindre data i paketen som kunderna köper och telekombolaget får incitament att höja priset för tillgång till resten av internet. Resultatet om Telia fortsätter bygga ut sitt ”erbjudande” är det som brukar kallas kabel-TV-internet där ett fåtal gigantiska världsomspännande koncerner är de enda som kommer fram med sina tjänster.

Om det öppna internet faller så drabbas vi alla. Vi drabbas av en minskad mångfald i medier och vi riskerar rätten att publicera oss själva. Ska vi alla tvingas anpassa oss efter de publiceringsregler och policys som Facebook, Google och Telia slår fast? För den framtida start-up som vill konkurrera med de redan etablerade blir trösklarna oöverstigliga, eftersom företaget inte kommer nå ut till sina potentiella kunder.

Effekten blir extra stark i glesbygd och områden där man är beroende av mobilt bredband. Det innebär att det fria ordet inte är lika starkt skyddat där. Det blir än svårare för små och medelstora aktörer att hävda sig lokalt – om de inte vill underordna sig Facebook, dess affärslogik och publiceringsregler. I praktiken betyder det att nyhetsprioriteringen för Härjedalen i allt högre grad kommer att skötas av algoritmer på amerikanska västkusten.

Låt inte teknikutvecklingen springa förbi vår långa tradition av såväl yttrandefrihet som starka medier. Nätneutraliteten är vår tids yttrandefrihet och när den begränsas är det viktigt att samhället kliver fram. Flera hundra anmälningar mot Telia utifrån det nya regelverket har redan lämnats in till Post- och Telestyrelsen (PTS), som har till uppgift att både precisera och tolka de europeiska reglerna.

Om det inte räcker behöver vi i Sverige utveckla nationella regler så att det står helt klart att här är internet lika öppet för alla. Det bör vara glasklart att den här affärsmodellen bryter mot principen om likabehandling på nätet.

Att statligt ägda Telia tar på sig en ledartröja i racet mot botten är direkt sorgligt. Staten om någon borde vara den som garanterar en öppenhet. Oavsett regelverk uppmanar vi därför regering och riksdag att genom sin roll som ägare säkra att Telia verkar som ett föredöme när det gäller nätneutraliteten och rätten till det fria ordet på internet.  

Många användare kommer säkert att nappa på erbjudandet. Det kan upplevas som billigt i början. Men om priset blir en samhällsdebatt som styrs från Menlo Park i Kalifornien så är det alldeles, alldeles för högt.

Undertecknare
Casten Almqvist, VD TV4-gruppen
Sture Bergman, VD och koncernchef VK Media
Cilla Benkö, VD Sveriges Radio
Per-Anders Broberg, VD Utgivarna
Unn Edberg, ordförande Sveriges Tidskrifter och vice VD tidningen Chef
Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning
Anders Enström, chefredaktör Barometern och Oskarshamnstidningen
Charlotta Friborg, chefredaktör och VD UNT
Raoul Grünthal, ordförande TU – Medier i Sverige och Sverigechef Schibsted
Anna Gullberg, chefredaktör Gefle Dagblad
Jeanette Gustafsdotter, VD TU – Medier i Sverige
Anders Ingvarsson, chefredaktör Sundsvalls Tidning
Anders Jensen, VD MTG
Fredric Karén, chefredaktör SvD
Anna Lindberg, VD Östgöta Media
Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen
Kerstin Neld, VD Sveriges Tidskrifter
Anders Nilsson, tillträdande chefredaktör Nerikes Allehanda
Daniel Nordström, chefredaktör VLT
Helena Nyman, chefredaktör Arbetarebladet
Sofia Olsson Olsén, chefredaktör och VD Aftonbladet
Thomas Peterssohn, VD MittMedia
Pia Rehnquist, ansvarig utgivare Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan
Hanna Stjärne, VD SVT
Christel Tholse Willers, VD UR
Sofia Wadensjö Karén, ordförande Utgivarna och vd och chefredaktör tidningen Vi
Kerstin Årmann, Chefredaktör Blekinge Läns Tidning

Senast uppdaterad: 2016-05-03

Magnus Törnblom

Pressansvarig corporate

TV4-historia: Började på TV4 som pressinformatör 2001, har vikarierat som presschef och har haft nuvarande roll sedan 2009.

Innan dess: Jobbade tidigare på Granskningsnämnden för radio och tv.

Viktigaste mediefrågan: Det finns många hot mot mångfald, yttrandefrihet och mediers oberoende i dag. Den strukturomvandling vi just nu befinner oss i tvingar de fristående och kommersiella medierna – som utgör majoriteten av våra medier – att utveckla nya tjänster och affärsmodeller. Att ge dessa fristående medier goda förutsättningar att verka och utvecklas är avgörande för att vi ska fortsätta ha en så mångfacetterad och kvalitativ mediemarknad och journalistik som vi har i dag.


För att prenumerera på ett RSS-flöde när du använder Chrome som webbläsare behöver du ett plugin-program. Ladda ned det via Chromes hemsida eller använd en annan webbläsare.