2014-08-01

En utmärkt medhjälpare, för ansvarsfulla redaktioner

Jag tycker att Säpo överreagerade i fjol, men debatten om säkerhet och integritet är naturligtvis relevant och väcker många frågor. En stor nyhetsredaktion med ansvariga utgivare är van att göra publicistiska bedömningar, både när det gäller arbetsmetoder och vad som trycks eller sänds. Det har vi gjort i decennier i takt med nya tekniska möjligheter.

Inför flygningarna över Visby i år anlitade vi en lokal aktör vi jobbat med tidigare som kontaktade samtliga berörda tillståndsmyndigheter, samt höll dialog med polisen på plats under veckan i Almedalen.

Fotografering från luften har alltid varit omgärdat av ett regelverk, och det har medierna förhållit sig till. Nu finns inte längre något kav på förhandstillstånd från Försvarsmakten så länge inte regeringen beslutat om höjd beredskap, men det krävs tillstånd för spridning av flygbilder och video. Det finns också möjlighet att söka självgranskningsrätt, det betyder att till exempel en redaktion eller en enskild person får rätt att själv förhandsgranska innan ett bildmaterial sprids.

Transportstyrelsen och Länsstyrelsen kräver tillstånd i förväg för att flyga med obemannade flygfarkoster så kallade UAS, Unmanned Aircrafts Systems.

Men regelverken är snåriga i praktiken och långt ifrån anpassade till den snabba utveckling som sker nu. Jag gissar att myndigheterna i dagsläget inte ens skulle klara av att hantera alla förfrågningar om tillstånd inom någon slags rimlig tidsram, om alla som borde söka vid varje tillfälle verkligen gjorde det.

Inom EU genomförs en stor utredning som ska leda till en policy för hur UAS ska integreras i luftrummet och i vår vardag.

De små farkosterna i luften blir snabbt allt mer avancerade, billiga och enkla för vem som helst att köpa och manövrera. Det är enkelt att visualisera alla möjliga scenarios orsakade av en person eller grupp med drönare och oseriösa eller direkt onda avsikter.

Antalet fall av olyckor riskerar också att öka snabbt.

I New York greps för ett par veckor sedan två män som flög för nära en polishelikopter med sin drönare och tvingade helikopter att ändra kurs. Männen menade att de bara flugit med sin leksak. Den senaste händelsen i en rad av incidenter med obemannade farkoster som skapat rubriker i USA.

Men framförallt finns det en oändlig mängd av olika användningsområden som är bra för samhället. En drönare kan till exempel hjälpa till att söka försvunna personer i svårtillgängliga områden, polisen vill använda dem vid ingripanden, inom näringslivet finns många olika idéer om hur drönare kan utnyttjas.

I Nyhetsmorgon i TV4 för några dagar sedan  pratade programledare Hasse Aro med drönarentusiasten Daniel Lagerholm, och Helena Källerman, VD på bolaget Sweco Position som anlitats för att inventerat vilda elefanter i Tanzania med hjälp av drönare. Den smidiga lilla farkosten fångade många elefanter på bild – men den upptäckte mer än så.

Tjuvskyttar fastnade på bild. Det ville de ju säkert inte, och det är väl få som upprörs över den ”kränkningen”av integritet.

Diskussionen är ju dock relevant, och bör föras på flera plan. Inom medierna måste vi självklart fortsätta att försöka göra ansvariga bedömningar av hur och när vi använder drönare, och vad vi sänder ut.

För en tv-kanal som TV4 kan det vara av stort värde att ibland, snabbt och smidigt, ha möjlighet att dokumentera från luften. Naturfenomen, större gemensamhetsupplevelser som allt ifrån demonstrationståg eller karnevaler till nyhetshändelser som det är stort allmänintresse kring – då kan en drönare ge publiken bilder som den annars skulle bli utan.

Likväl som man kan konstruera teoretiska exempel på situationer när det kan vara diskutabelt att använda en drönare, går det att i den färska nyhetshistoriken se tillfällen då drönare troligen hade varit journalistiken till gagn. Fjolårets demonstration på torget i Kärrtorp är ett sådant exempel.

Men det vore olyckligt om behovet av tydligare regelverk ledde till att myndigheter och lagstiftare tog snabba genvägar. Idag har vi trots allt ett ganska generöst ramverk. Låt den ambitionen finnas kvar.

Viveka Hansson, programdirektör nyheter och samhälleTV4

Senast uppdaterad: 2014-08-01

Viveka Hansson

Programdirektör nyheter och samhälle

TV4-historia: Började på TV4 som programdirektör 2011.

Innan dess: Pluggade i Uppsala. Lärde mig reporterjobbet på Norrtelje Tidning. Kom till Expressen 1995. Jobbade där i 16 år som nyhetsreporter, nyhetschef, redaktionschef och editionschef.

Viktigaste mediefrågan: Att värna och ta ansvar för yttrandefriheten.

För att prenumerera på ett RSS-flöde när du använder Chrome som webbläsare behöver du ett plugin-program. Ladda ned det via Chromes hemsida eller använd en annan webbläsare.