2016-11-09

Ny president i USA - många frågor kvar att ställa

USA har fått en ny president.

Vi är fortfarande inne i en fas av intensivt valrapporterande sedan över 40 timmar på raken. Våra tittarsiffror skenar och intresset för nyhetsläget är enormt stort, såväl linjärt som digitalt. Våra lag framför och bakom kamerorna som kör det här maratonloppet gör mig helt varm av kollegial kärlek och respekt.

Analysen av vad det här valet som amerikanerna just gjort betyder för världen lämnar jag just nu åt sidan. Men vi kan konstatera att utvärderingen av rapporteringen i media redan börjat, inte minst i USA.

Under den här valrörelsen har gränser överträtts som förvånar. Trump har bannlyst seriösa medier och kallat journalister "avskum". Han har pratat om att starta en egen tv-kanal, och menar att han är utsatt för en konspiration.

Många amerikanska medieanalytiker är idag självkritiska och konstaterar att etablerade medier ägnat sig för mycket åt spelteori och tappat fokus på fakta, något som gynnat Trump. Dessutom har långt fler amerikanska medier tagit ställning mot en av två kandidater, än vi sett under tidigare valrörelser. Samtidigt som utbudet av rapportering varit enormt stort och varierat, där även aggressiv desinformation, osanningar och propaganda hittat nya plattformar.

Retoriken under den här valrörelsen har till stora delar varit smutsig och hård från bägge läger. Även Clinton har visat prov på försök att kontrollera rapporteringen. Om USA:s nya president kommer att stanna vid ord, när det gäller attackerna mot medierna, eller om vi kommer att få se handlingar avsedda att begränsa yttrandefriheten och mediernas möjligheter att verka, återstår att se.

Det är givetsvis oerhört bekymmersamt med den ökande misstron vi ser växa på flera håll även i Europa mot etablerade medier som arbetar professionellt efter pressetiska regler och under ansvarigt utgivarskap.

Medieforskare Jesper Strömbäck säger idag till Dagens Nyheter:
"Om Trump fortsätter att attackera medier för en partiskhet som inte har stöd i forskning så ökar det misstron mot medierna, vilket försvagar demokratin. Jag är orolig både för USA och Sverige – där vi ser samma trend fast i mindre skala. Det finns en risk att människor väljer bort traditionella medier till förmån för alternativa nyhetskällor, och då har man gått från askan in i elden. För med alla sina brister är traditionella medier fortfarande oändligt mycket bättre om man vill ha saklig, relevant och opartisk information."

Så även för svenska medier kommer en viktig tid av analys nu. Det är lite för tidigt att dra slutsatser av svenska mediers bevakning av det amerikanska valet och vilka paralleller till svensk politisk nyhetsrapportering som finns, vi är mitt i rapporteringen fortfarande och det föreligger en rad olikheter mellan svenskt och amerikanskt medielandskap.

Men för alla oss ansvariga utgivare finns en rad viktiga frågor att återkomma till.

Just nu lägger vi dock fokus på nyhetsläget, och det förändrade politiska världsläget.

Viveka Hansson, programdirektör nyheter och samhälle TV4/Bonnier Broadcasting

Senast uppdaterad: 2016-11-09

Viveka Hansson

Programdirektör nyheter och samhälle

TV4-historia: Började på TV4 som programdirektör 2011.

Innan dess: Pluggade i Uppsala. Lärde mig reporterjobbet på Norrtelje Tidning. Kom till Expressen 1995. Jobbade där i 16 år som nyhetsreporter, nyhetschef, redaktionschef och editionschef.

Viktigaste mediefrågan: Att värna och ta ansvar för yttrandefriheten.

För att prenumerera på ett RSS-flöde när du använder Chrome som webbläsare behöver du ett plugin-program. Ladda ned det via Chromes hemsida eller använd en annan webbläsare.