2013-06-19

Nya riktlinjer för granskning av vetenskap

När min mamma var baby misstänkte barnmorskorna en kort tid att hon hade downs syndrom. Hon var så nöjd, och log mest i babyvaggan. Men störst anledning till oro väckte den lilla babyhanden. När den vecklades ut syntes det raka strecken tvärs över handflatan, strecket som tydligen redan på den tiden ansågs vara ett tecken på att något inte stod rätt till.

Den räta linjen har vandrat vidare i familjens genpol och dykt upp lite här och där. Det har även min mammas lugna och positiva attityd till sin omgivning.

Därför postade vi galghumoristiska facebookinlägg inom familjen, och skrattade högt åt Svenska Dagbladets uppslag om seriemördares hjärnor och de tecknade illustrationerna över tecken på våldsbenägenhet, där streck över handflatan, åtsmitande öron och krokiga fingrar nämndes bland kriterierna.

Nu på söndag ska Sveriges Radios Medierna i P1 i ett "midsommarspecial" återigen ta upp kritiken mot Svenska Dagbladet, och mot granskningen av vaccinet gardasil i Kalla Fakta i TV4. Kritiken  mot Kalla Fakta har framförallt handlat om balansen i programmet, och den kontroversiella amerikanska forskare som intervjuades om vaccinet.

Det är bra att vi som granskar vetenskapen, också granskas. Sveriges Radio blev för övrigt utsedda till "årets förvillare" i fjol, för just rapportering kring vaccinet gardasil. SVT:s Uppdrag granskning hamnade i februari i blåsväder efter sin uthängning av skidåkare, baserad på blodtester från 1997.

Att syna vetenskap eller rapportera om forskning kan vara svårt. Samma regler gäller självfallet här, som vid granskningar av andra branscher, industrier eller maktcentrum. Men det är lätt för redaktioner att trampa fel, att blir redskap för olika intressen, väcka oro eller orimliga förhoppningar.

Jag tror att de flesta stora redaktioner kan skriva under på hur svår balansen kan vara. Kraven har också på flera sätt ökat på granskande journalister och redaktioner. Fakta är lättillgängligare idag, men också felaktiga fakta. Nyhetsrapporteringen går snabbt. Många redaktioner är pressade av sviktande affärsmodeller och plågade ekonomiska resurser.

TV har dessutom stor genomslagskraft. Med det följer ett särskilt ansvar. För att det ska bli rätt så ofta som möjligt tar TV4 just nu fram redaktionella riktlinjer för granskning och rapportering kring vetenskap i våra olika kanaler, under ledning av samhällschef Kajsa Stål. TV4 beställer program från en rad olika produktionsbolag, och det finns anledning för oss att ha en generell policy. En sådan kommer självklart inte att vaccinera oss från att begå misstag - men det kan vara ett stöd i vår strävan att ge tittarna viktig och kvalificerad journalistik.

Det som vore långt mer bekymmersamt än ofullkomliga granskningar, vore avsaknaden av dem.

När Svenska Dagbladets vetenskapsreporter Inger Atterstam började rapportera om biverkningar och vaccin mot svininfluensa, rörde hon upp ett moln av hetsig kritik. Efter att hon fått Stora Journalistpriset fick hon frågan:

”Vad svarar du dem som säger att du är vaccinmotståndare?

– Att verkligheten varken är svart eller vit. Alla inblandade aktörer gick ju på samma linje! Jag har fått tack av många – men det finns de som knappt hälsar efter det. De kan inte ta diskussionen."

Kopplingen mellan vaccineringen mot svininfluensan och narkolepsi kommer sannolikt att skrivas in i historien som en av de större läkemedelsskandalerna i modern tid. Allmänheten har starka skäl att tvivla på institutioner som alla bör kunna lita på i frågor som rör den egna hälsan. Samtidigt är massvaccinering ett av de viktigaste redskapen vi har för att skydda oss mot svåra sjukdomar. För att de ska vinna legitimitet måste allmänheten kunna lita på att vi på nyhetsredaktionerna ställer alla svåra frågor som finns kring till exempel vaccinationsprogram, precis på samma sätt som vi granskar andra viktiga samhällsfrågor.

Jag förlät snabbt Svenska Dagbladet för handflatan. Det viktigaste är att de, och vi andra på stora och mindre redaktioner, lägger kraft och resurser på att fortsätta granska vetenskapen.

 

 

 

Senast uppdaterad: 2013-06-19

Viveka Hansson

Programdirektör nyheter och samhälle

TV4-historia: Började på TV4 som programdirektör 2011.

Innan dess: Pluggade i Uppsala. Lärde mig reporterjobbet på Norrtelje Tidning. Kom till Expressen 1995. Jobbade där i 16 år som nyhetsreporter, nyhetschef, redaktionschef och editionschef.

Viktigaste mediefrågan: Att värna och ta ansvar för yttrandefriheten.

För att prenumerera på ett RSS-flöde när du använder Chrome som webbläsare behöver du ett plugin-program. Ladda ned det via Chromes hemsida eller använd en annan webbläsare.